...eller, jo, det är mycket som är nytt, men inte så mycket i mitt liv. Där har en sak planterat sig och gjort sig statisk, och det är VÄNTAN!
Vi lever med det ordet närmast hjärtat nu, verkar det som. Först har vi väntat på besked om dyre maken fick jobb, sedan på när intervjun skulle vara och slutligen då på besked när han ska börja. Däremellan har det hunnit vara jul, nyår och i Sverige dessutom trettonhelg och tjugondag knut.
Nu är vi sju dagar in i februari, och vi väntar fortfarande på både det ena och det andra. Mest på svar på om vi fått lägenheter som vi anmält intresse för, men även en massa annat jox.
Dyre maken väntar på schema, inte bara besked om att han ska börja den 29/2. Förutom det så väntar han på telefon från Atlas Copco för att få en tid hos läkare för undersökning. Sedan måste vi vänta på svar på den -.- told ya, bara väntan överallt!
I slutet på förra veckan tillkom ytterligare något att vänta på, nämligen att älskad yngre son fått tid att operera sitt knä. Den tiden har vi väntat att få höra om ett längre tag, och när den kom så kom den i torsdags, och operationen var igår, måndag. Lyckligtvis så var det ju en kort väntan då, eftersom han fick en återbudstid. MEN, den genererade ju i sin tur mera väntan...på att få höra av älskad yngre son sedan operationen var färdig, för att få veta om allt gått bra. Inte mycket som funkat i skallen idag under den väntan, om man säger så. Ytterligare väntan att vänta på blir att han kommer hem safe med planet imorn, samt att han får en så bekymmersfri konvalecens man möjligen kan få när man opererat båda sina ben, ur höger ben har man nämligen tagit reservdelar för att laga knät i det vänstra benet...
Jäjä, nu har jag gnällt av mig lite!
akta er för citronerna!
over and out.
...kan förresten skvallra om att han hade låååånga ledningar mellan öra, hjärna och mun när vi pratades vid, sonen och jag...det var bra smärtlindrat där, om man säger så... ^^
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar