...intet är som väntans tider...

...jasså, vad drömde du mer då?

GAAAH!

Alltså, så här då: inte blir då jag mer förväntansfull av att jag vet att något bra, efterlängtat och önskat är på väg, jag blir fan bara irriterad och otålig!

Vi väntar på bredbandsuppkoppling...har väntat i en evighet känns det som! För närvarande delar vi på ett sunkigt mobilt bredband, vilket gör att vi var för sig i våra datorer nästan nött ut de patienser som är standardspel i datorn. Jag är så jävla LESS på Harpan att jag tror jag kreverar!

Ibland när dyre maken säger till att han vill surfa så får jag sån lust att bli som en femåring! Trycka det förbannade modemet hårt, hårt in i bröstbenet med båda händerna, se farlig ut och morra NEJ! Det är MITT och du får inte RÖRA! Det är då jag kommer ihåg att man visst förväntas vara vuxen när man ska fylla 52...

Fem till sju dagar skulle det ta. Ta bort "till" och några mellanslag så får man fram hur långt det känns istället, femtisju...stämmer bättre! Att man skulle bli så torsk på tekniken att det känns handikappande att vara utan en duglig bredbandsuppkoppling med wifi...who knew? ^^

Jäjä, kommer inga grejor i morgon så kan ni ge er fan på att ComHem har en ytterst gnällig och förbannad tant i sin support, som ifrågasätter hur många timmar det går på ett ComHem-dygn egentligen...

Akta er för citronerna...

over and out!